Pernilla August ger nytt liv åt älskad klassiker

DAL-Sverrir-Gudnason-Karin-Franz-Körlof-Pernilla-August-Foto-Johan-Bergmark-2003667

Regissör Pernilla August med skådespelarna Sverrir Gudnarson och Karin Franz Körlof. Foto: Johan Bergmark.

Skådespelaren och regissören Pernilla August är i höst aktuell som regissör till filmen ”Den allvarsamma leken” som bygger på romanen med samma namn, skriven av Hjalmar Söderberg 1912. Vi bad henne formulera sina tankar kring boken och arbetet med filmen.

”Jag har själv längtat efter att se en riktig kärlekshistoria på vita duken. Och gärna en historia från sekelskiftet. När jag läste Den Allvarsamma leken kände jag omedelbart att den här historien bär på något allmänmänskligt, den skulle lika gärna kunna utspela sig idag, i vår tid, trots att den är skriven för så länge sedan. Det är väl det som gör den till en klassiker.

För mig handlar den om drömmen och längtan efter den stora kärleken, om Lydia och Arvid som säger Nej när vi vill att de skulle sagt Ja. Om att ta beslut med hjärnan istället för med hjärtat. Boken ställer frågor om hur vi gör våra livsval, jag tänker på de existentiella livsvalen som vi gör beroende på socialt arv, socialt mönster, ekonomi och drömmar. För mig handlar Den Allvarsamma leken om kärlek som aldrig blev, om drömmen om kärleken. Kärleken som aldrig blev har en tendens att bita sig fast eftersom den aldrig får möjlighet att genomlevas. Den blir en sorts snuttefilt i livet. Den handlar också om Lydia och Arvid som längtar efter varandra och om deras längtan att förlösa varandra så mycket att de nästan förgör varandra. Om deras längtan efter friheten. Alla dessa ämnen är för mig lika relevanta idag som för 100 år sedan.

När vi nu gör film på denna vackra historia hoppas och önskar jag att det är något vi alla kan känna igen oss i. De flesta av oss har nog varit i både Lydias, Arvid och Dagmars kläder. Vi har lämnat, blivit lämnade och fortsatt att drömma om kärleken som aldrig blev.

Min vision med filmatiseringen är att använda sekelskiftet som en fond. Även naturen är en stark medspelare i Den allvarsamma leken, och den har jag också velat få in i min tolkning. Årstidsväxlingar som följer Lydia och Arvid i olika känslostormar och i olika beslut som de ska ta sig igenom blir väldigt dramatiskt och filmiskt effektfullt. Naturen och staden hjälper till i deras kamp att försöka få varandra och att försöka komma ifrån varandra.

Den allvarsamma leken har biopremiär den 9 september och finns nu i en nyutgåva i pocket med ett nyskrivet diskussionsunderlag för de som vill fördjupa sin läsning.

 

Share On Facebook
Share On Twitter
Share On Linkedin
Mail

Gunilla Boëthius: om sexet och facket

Vi passade på att ställa några frågor till Gunilla Boëthius, som är pocketaktuell med ”Ofri”. Gunilla har lång erfarenhet som journalist och dramatiker, och debuterande med denna roman vid 70 års ålder.

Hur kommer det sig att du först nu skriver en roman?

– Först i den här åldern, med alla skamkänslor borteroderade, kunde jag ta itu med sexualiteten som den explosiva kraft den är. I ”Ofri” vill jag beskriva en kvinnas upplevelse av hettan, extasen och den djupa bindning som uppstår i passionen. Jag tycker kvinnor ska definiera sin egen sexualitet mycket tydligare, inte låta männen göra det. Samlaget är en litterärt sett ganska outforskad arena, författare gör ofta artigt halt vid sängkammardörren, jag slår upp den på vid gavel.

Vad är drivkraften att skriva om Anna och Bengt?

– Jag hade behov av att skriva om en stormig, komplicerad relation, därför har jag gjort paret så olika det bara går: Anna är en ung, välutbildad överklasskvinna, Bengt en före detta stenarbetare med enbart sexårig folkskola och ett stort hävdelsebehov. De möts i Stenarbetareförbundet där Anna väcker Bengts aggressioner men också erövrarlust. Hur ska hon hantera det, osäker som hon är som kvinna? Jag ville skildra könskamp och klasskamp, låta hettan i bråken övergå i annan hetta.

Är det kärlek eller passion som drabbar Anna?

– Eftersom sexualiteten är central i berättelsen är det nog en passion. Dessutom är känslorna ibland är så överhettade att de slår över i sin motsats: vrede och hat.

Kan man lära något av en passion?

– Nyttigt att någon gång i livet vara med om att känslorna har makten över förnuftet, att inte kunna styra sitt handlande. Efter det förstår man sin omvärld bättre.

Facket – hur sexigt är det egentligen?

– Det låter grått. Man tänker inte precis på Stefan Löfvén och stormande passion. Men kärlek och sex förekommer förstås där lika väl som på andra arbetsplatser.

Kan det som beskrivs i romanen kan kopplas till dagens fackliga skandaler?

– Mycket av skandalerna nu har sin rot i 70-talet. Då slogs de små fackliga avdelningarna ihop till stora ohanterliga enheter långt borta. Ett gap uppstod mellan förbundsledningen och vanliga medlemmar som aldrig gått att överbrygga. Fackets reaktionära kvinnosyn ser jag som en annan viktig orsak. På sjuttitalet, när Anna jobbar där, betraktar man kvinnokampen som ett skämt, klass går alltid före kön. Den synen har nog inte förändrats.

Vad skiljer den fackliga miljön från andra arbetsplatser?

– Facket är ju en kamporganisation för att bekämpa klassamhället och förbättra arbetarnas villkor. Samtidigt har det mer och mer blivit en del av etablissemanget. En intressant och motsägelsefull arbetsplats.

Vilken känsla vill du att läsaren ska bära med sig när man läst ut boken?

– Upphetsning och vemod.


 

3 inspirationskällor?

– Charlotte Brontës ”Jane Eyre”, Francois Truffauts passionsdrama ”Kvinnan i huset bredvid” och Elvis Presley.

Känd person du vill träffa:

– Suzanne Brögger.

 Hur sorterar du din bokhylla?

– Alfabetiskt förstås för att hitta. Böcker ser jag inte som prydnadsföremål.

Plats du drömmer om att resa till.

– Paris. En dröm jag kan förverkliga.

Huvudroller om boken filmatiserades:

– Framför allt inga snyggisar. Jag är dödstrött på att passion kombineras glamour och skönhet. Lena Dunham (Girls) ser lagom ilsken och rund ut för att passa som Anna. Som Bengt kan jag tänka mig Russel Crowe, lite grov och småbrutal men ändå sårbar.

”Ofri” finns i pocket från och med 15 augusti, för recensionsexemplar kontakta klara.johansson@bonnierforlagen.se

Bild: Nadja Hallström

Intervju: Lisa Tell

 

Share On Facebook
Share On Twitter
Share On Linkedin
Mail