Pocketpodden #64: Tove Folkessons förtrollade liv

Plötsligt blev det bråttom, ett gammalt liv höll på att rinna ut och ett nytt skulle snart (hoppas!) Få börja. Då skrev Tove Folkesson Hennes ord Värk I-III , mittemellan mormorsängslan och barnlängtan. I podden berättar Tove om poesin som bodde i mormors röriga Ölandskök och om ensamheten när missfallet kommer, trots att det delas miljoner kvinnor varje dag.

Till kaffet norska Marie Auberts roman Vuxna människor.

Programledare Lisa Tallroth.

Om Hennes ord Värk I-III

Mormor har alltid funnits där, och snart finns hon inte. Hennes ord bär den släkt som vuxit fram på den öländska gården. Tove återvänder dit gång på gång, för att rädda språk och minnen. Försöka bli en fortsättning. En gren håller på att knäckas, och en kärlek måste tas tillvara. Så kommer hon och hennes fru fram i kön på Reproduktions-medicin Huddinge sjukhus. De har längtat och är nära nu, tror hon, och träder in i en splitter ny värld av donationsregister, frysåterföringar och kuratorssamtal. Men döden ligger där ute på trappen. Och i gårdens vårdträd rasslar frökapslarna, gula redan. Det är sommar.

När blir ett barn till? Hennes ord är första delen i en berättelse om den naturliga döden och födandets stora mysterium. 

Tove Folkesson har hyllats brett för sin romantrilogi som inleddes med Kalmars jägarinnor (2014). Hon har bland annat tilldelats Svenska Dagbladets och Aftonbladets litteraturpriser. 

Sagt om boken

"Jag vet ingen nu levande svensk författare som skriver som Tove Folkesson gör i Hennes ord. Jag njuter av språket på varje sida och vill aldrig att det ska ta slut ... Det här är nödvändig litteratur!" Annika Wall, Borås Tidning

"Hos Folkesson är det självbiografiska skrivandet ett medel för att nå den yttersta sanningen om livet, det allra mest allmängiltiga ... Här finns gott om ord att hugga på en gravsten, men ännu fler att ty sig till medan man fortfarande är vid liv." Amanda Svensson, Sydsvenskan

 "I hennes prosa finns så mycket kärlek, riktad  mot människor, platser och språket självt." Martina Lowden, Kulturnytt i P1

Om Vuxna människor

Ida är arkitekt, barnlös och i sin bästa ålder, men senaste tiden har den biologiska klockan börjat ticka. För säkerhets skull har hon undersökt möjligheten att frysa ner ägg tills hon träffar den rätta. Nu är det sommar och Ida tar bussen till sin barndoms paradis för att fira sin mammas 65-årsdag. Vid stugan väntar också Idas lillasyster Marthe med sambo och bonusdotter. Allt är som uppbyggt för några härliga dagar med familjen, om det inte vore för Marthes strålande nyhet. Vuxna människor är en roman om luggslitna familjeband, avundsjuka och skammen över en oälskad tillvaro.

Marie Aubert, född 1979, debuterade 2016 med novellsamlingen Får jag följa med dig hem (på svenska 2020), vilken precis som Vuxna människor har fått ett strålande mottagande och många läsare.

Sagt om boken

"Det som först verkar vara en oförarglig kortroman om några norska sommardagar utvecklar sig till en lågmäld, nästan thrilleraktig, familjeberättelse som Aubert lätt och elegant driver mot katastrofen.« dagens nyheter

"Det är så smart och förvånande nog ibland också en underhållande skjutuppvisning med pilar spetsade av samtid och existens. För vem är egentligen vuxen i vår tid? Vem får vara med? Och hur känns det att inte få vara med?" Kulturnytt, Sveriges Radio

"Temat är så slitet att det är snudd på dumdristigt av Marie Aubert att ge sig i kast med det. Det hindrar dock inte att hon lyckas." Svenska Dagbladet