Svindlande höjder blir film igen – klassikern aktuell i ny tolkning

Emily Brontës tidlösa roman Svindlande höjder (Wuthering Heights) är åter i rampljuset. Den 13 februari 2026 får en ny filmatisering av den berömda kärlekshistorien svensk biopremiär, regisserad av Emerald Fennell och med Margot Robbie och Jacob Elordi i huvudrollerna. Filmen beskrivs som en passionerad och stundtals mörk tolkning av Brontës klassiker – en berättelse om kärlek, besatthet och hämnd.

En av den engelska litteraturens största klassiker

När Svindlande höjder publicerades 1847 väckte romanen starka reaktioner. I dag räknas r0manen som en av den engelska litteraturens mest välkända klassiker. Emily Brontës enda roman har behållit sin kraft i nästan två sekel och betraktas fortfarande som både nyskapande och förvånansvärt modern.

Berättelsen om den intensiva och destruktiva relationen mellan Catherine Earnshaw och Heathcliff har inspirerat otaliga dramatiseringar för scen och film – och upplevs än i dag som förvånansvärt modern.

Kärlek, klass och hämnd på de vindpinade hedarna

Handlingen utspelar sig på godset Wuthering Heights, där den föräldralöse Heathcliff tas an av familjen Earnshaw. Mellan honom och dottern Catherine Earnshaw växer en kärlek som är lika intensiv som den är destruktiv.

Men stolthet, sociala konventioner och klasskillnader står i vägen. När Catherine väljer att gifta sig med den förmögne Edgar Linton förvandlas Heathcliffs kärlek till bitterhet och hämnd – en spiral som får konsekvenser för flera generationer.

Svinlande höjder fortsätter att fascinera nya generationer läsare.

Översättning av Birgit Edlund.

Ur Karin Johannissons förord

"Är kvinnan redan från början ohjälpligt inlåst i kvinnoburen, dömd att exkluderas? Är illusionen att vara djärv och fri just en illusion? På samma sätt som självupptäckt och triumferande själv­hävdelse är målet för manlig fostran, är självförnekelse målet för kvinnans. En flicka måste lära sig att ge upp sitt namn för att ta mannens (ångestfullt ristar ­Catherine efter bröllopet in sitt gamla efternamn i fönsterbrädan). Därför kan hon heller inte behålla sitt eget jag eller den hon hade kunnat bli. Och utan identitet börjar hon kana in i sjukdom och död."

Emily Brontë – före sin tid

Emily Jane Brontë (1818–1848) publicerade Svindlande höjder 1847 under pseudonymen Ellis Bell. Vid utgivningen möttes boken av skepsis – inte minst på grund av porträttet av den självständiga och kompromisslösa Catherine, som bröt mot dåtidens viktorianska kvinnoideal.

I dag ses både Emily Brontë och hennes roman snarare som feministiska föregångare, och Svindlande höjder betraktas som ett av de mest betydelsefulla verken i den engelska litteraturhistorien.