Liken vi begravde – från prisbelönt roman till film

Lina Wolffs Augustprisbelönade roman Liken vi begravde och en av de senaste årens mest uppmärksammade svenska romaner ska filmatiseras. Romanen, som har sålt i omkring 100 000 exemplar i Sverige och getts ut i 17 länder, har berört en bred publik med sin intensitet och sitt säregna tilltal. Liken vi begravde finns som storpocket.

Romanen som fångat läsarna

I Liken vi begravde får vi följa systrarna Jolly och Peggy, som växer upp i en utsatt miljö i ett mörkt och mytiskt Skåne. Här samsas våld, klasskonflikter och tystnad med en svart humor och ett driv som för handlingen framåt. Med ett flödande språk och tvära kast mellan brutalt mörker och oväntade skratt har Lina Wolff skrivit en berättelse som, enligt Augustjuryn, är “rasande underhållande och formsäker”.

Ett Skåne bortom idyllen

Liken vi begravde har hyllats för sitt sätt att förena det realistiska med det mytiska, där verkliga erfarenheter och litterär fantasi flyter samman. Lina Wolff tecknar en bild av uppväxt och utsatthet, men också av motstånd och överlevnad – och har kommit att läsas som en av de starkaste skildringarna av ett annat, mindre idylliskt Skåne.

Från prisbelönt roman till film

Nu planeras en filmatisering och bakom satsningen står producenterna Teresa Alldén och Anette Brantin, som nyligen startat det nya produktionsbolaget Alba film. Man vill skapa en film som fångar romanens råhet och poetiska nerv – en hämndhistoria med både mörker och humor. Referenser som Quentin Tarantino och klassiska hämnddramer lyfts fram, samtidigt som ambitionen är att vara trogen romanens egen ton och dess blandning av våld, värme och absurditet.

Lina Wolff medverkar själv i manusarbetet och ser filmatiseringen som en möjlighet att fördjupa berättelsen i ett nytt medium. Hon har beskrivit sitt skrivande som filmiskt, där läsaren nästan ska kunna se scenerna framför sig – något som nu får en konkret fortsättning på bioduken.

Om Lina Wolff

Lina Wolff, född 1973, är en av de mest särpräglade rösterna i samtida svensk litteratur. Hon är bosatt i Lund och har tidigare bott och arbetat i Italien och Spanien, erfarenheter som präglar hennes författarskap.

Hon debuterade 2009 med Många människor dör som du och fick sitt genombrott med Bret Easton Ellis och de andra hundarna (2012). Med Augustprisbelönade De polyglotta älskarna (2016) befäste hon sin position, och har sedan dess fortsatt att hyllas för romaner som Köttets tid (2019) och Djävulsgreppet (2022).

Hennes verk rör sig ofta mellan realism och fantasi och förenar mörker, humor och ett starkt berättardriv. 2025 tilldelades hon återigen Augustpriset, denna gång för Liken vi begravde.

Vid sidan av sitt skrivande är Lina Wolff även verksam som översättare och har bland annat översatt Roberto Bolaño och Samanta Schweblin, samt uppmärksammats för sin nyöversättning av Hundra år av ensamhet.