"Jag vet ingen annan svensk journalist som med samma lätthet som Magnus Linton kan röra sig mellan reporternärvaro, referat av akademiska läsefrukter och storpolitiskt resonemang: som en skicklig bilförare håller han stilen oavsett vägunderlag. Hans reportagekonst har något filmiskt över sig: sättet att späcka texten med våldsamma spanska glosor och den kontrasterande naturlyriken. Det är ett katastrofreportage, men utan falska råd och lösningar."Björn af Kleen i Sydsvenskan

"Cocaina beskriver en verklighet i konstant förändring och Linton lyckas i sina berättelser från olika vrår av Colombia väva in komplicerande historiska perspektiv på ett så självklart sätt att man inte ens märker det. Han lyckas till och med här och där belysa "det andra" Colombia - det fantastiska landet bortanför droger och våld som Linton helst skulle vilja berätta om. Det är på många sätt en lysande bok baserat på reportage som inte bara har varit svåra att göra, utan också farliga." Lars Palmgren i P1:s Kulturnytt

"Jag märker att jag under läsningen glömmer att det över huvud taget finns någon människa som tar kokain, alla brukare och missbrukare abstraheras till "efterfrågan". Greppet är beundransvärt i all sin envisa konsekvens: vi ser kokainets politik klarare om vi inte blandar in skälen att ta droger, misären, moralen. Bilden blir halv, skulle vissa hävda. Bilden blir koncentrerat klar, tycks Linton mena och jag håller med." Ulrika Stahre i Aftonbladet

"Av alla spännande stråk i Magnus Lintons berättelse handlar det mest fascinerande om hur USA:s knarkkrig i Colombia inte längre handlar om att förinta kokainet, utan om att med drogen som förevändning bibehålla geopolitisk makt i regionen. Den här aspekten gör det ännu svårare att föreslå en enkel lösning på den humanitära katastrof som är det globala knarkkriget. Magnus Linton är klok nog att inte avslutningsvis förkrympa sin magnifikt komplexa berättelse till ett litet åtgärdspaket." Johannes Forsberg i Expressen

"I den mån Wierup och de la Reguera tog upp legaliserings frågan var det snarare i ett moraliserande tonläge. Utan att veta om det verkligen ligger till så, är det inte omöjligt att detta är orsaken till att det blev två böcker om kokain istället för en. Det är dock inget att sörja. Läs båda istället. I synnerhet Lintons. Det här är lysande." Mikael R Karlsson i Borås Tidning

"Magnus Linton tar med läsaren på en hisnande resa i landet där 70 procent av världens kokain produceras. Cocaína är en skildring av misslyckade krig, landsbygdsmisär och kollapsad drogpolitik. Det är många moment som etsar sig fast. Främst Lintons avskalade möten med illitterata kokaodlare i Putumayo, med yrkesmördaren Alonso som jämför sitt arbete med vilket jobb som helst i tjänstesektorn, med svenske kokainturisten Håkan som festar nätterna igenom på klubbarna i Medellín och med anhöriga till personer som dödats i knarkkriget i Colombia. Linton ser det som sin uppgift att ge hela bakgrunden. Han lämnar aldrig läsaren i sticket." Johannes Nesser i Upsala Nya Tidning