Läs “Krokas” av Elin Olofsson i bokcirkel

 

Krokas av Elin Olofsson är en roman om kärlek och ensamhet, om hemligheter och oväntad vänskap i efterkrigstidens Sverige. Den passar utmärkt att läsa i bokcirkel. Vi har gjort ett diskussionsunderlag ni gärna får använda.

  1. I boken finns många olika – bitvis ganska tunga – teman, så som krig, depression, ångest och sorg. Dock är det kanske ändå främst en bok om kärlek, vänskap och hopp. Vilket tema skulle du säga är det huvudsakliga? Vad är det boken vill berätta?
  2. Vid första anblick är allt som binder Uli och Elsa samman Hansi, men ändå utvecklas under bokens gång en stark vänskap mellan de två kvinnorna. Hur läser du deras relation? Vad fick den dig att känna?
  3. Vem är Hansi? Hur skulle du beskriva honom?
  4. Genom boken beskriver Uli sin känsla av att ha hästar inom sig, hästar som när som helst kan skena. Vad symboliserar detta? Känner du igen dig? Vad skulle vi idag kalla dessa hästar för?
  5. Vem är Tora? Varför gör hon som hon gör?
  6. Tycker du att Elsa gjorde rätt i att hjälpa Hansi? Vad tror du att du hade gjort i en liknande situation?
  7. I boken säger Elsa att ingen håller sig neutral i krig. Stämmer det? Vilka ställningar finns representerade i boken, tycker du?

Krokas finns i pocket

Share On Facebook
Share On Twitter
Share On Linkedin
Mail

Elin Olofsson berättar kvinnornas historia

 

I september 1949 kommer den unga tyska kvinnan Uli Hartmann till Krokoms tågstation. På sig har hon en kappa som hon stulit av sin tidigare arbetsgivare Fru Cederstam och med sig har hon en bunt brev. Alla breven är skrivna av en Elsa Pettersson, som enligt adressen ska finnas någonstans i Krokom. Uli tänker leta reda på Elsa för att få veta vad som egentligen hände mellan henne och Ulis älskare Hansi, som deserterade och dog i Norge under kriget. Samtidigt står Elsa Pettersson i lanthandeln där hon arbetar och packar varor åt kunderna. Hon grubblar över hur hon ska göra sig av med den stora hemlighet som hotar hela hennes tillvaro.

När de två kvinnorna möts förändras livet för alltid.

Detta är upptakten till Elin Olofssons roman Kokas som nu är aktuell i pocket. Vi är nyfikna på Elins författarskap och passade på att ställa några frågor inför pocketsläppet.

Hur kommer det sig att du skrev just den här boken? Varifrån fick du idén till romanen?

– Dels vill jag skriva om hur stora världshändelser – i det här fallet andra världskriget – påverkar och förändrar livet också för de människor som befinner sig långt från frontlinjerna, dels berätta ännu mer av kvinnornas historia. Grundidén uppstod på flera håll samtidigt för mig. Bland annat hörde jag en radiodokumentär som tog upp de så kallade tysktågen som tilläts passera genom svenska små orter under beredskapstiden och då hade jag egentligen redan bestämt mig för att skriva en historisk roman om hur två kvinnors liv vävs ihop mot deras vilja.

Även om mycket i berättelsen kretsar kring kärleken mellan Uli och Hansi tycks bokens huvudtema vara relationen mellan Uli och Elsa. Varför valde du just detta fokus?

– Jag tycker att det är intressant det här att väldigt olika människor kan bli vänner-  tvingas bli vänner, i Ulis och Elsas fall – om man har en gemensam men svår uppgift att ta itu med, som i Krokas handlar om att försöka rädda en människas liv. Jag ville också skriva om vilka ramar kvinnor under 1940-talet hade att förhålla sig till och vad ramarna gör med just de här två kvinnorna, hur de präglats.

Starka kvinnor i glesbygdsområden är något du ofta återkommer till i dina böcker. Varför då? 

– För att det finns så mycket liv där som inte är berättat än och för att jag är skyldig mina förmödrar det, tror jag. Det som landsbygdens kvinnor har gjort historiskt och gör idag uppmärksammas inte och finns inte med i historieböckerna i särskilt hög grad. Ska jag ändå skriva kan jag passa på och skriva så bra jag kan om dem, deras erfarenheter och livsöden. Eller borde jag kanske säga våra? I den mån jag hör någonstans överhuvudtaget hoppas jag tillhöra landsbygdens kvinnor själv.

Vad läser du just nu?

Mellan himmel och hav av Anna Fredriksson och Five Red Herrings av Dorothy L. Sayers.

Krokas finns i pocket från 12 juni

 

Share On Facebook
Share On Twitter
Share On Linkedin
Mail

Läs “Den röda adressboken” i bokcirkel

 

Den röda adressboken av Sofia Lundberg är en gripande relationsroman som spänner över ett helt liv och tar med läsaren på en resa till svunna tiders Paris, New York och Stockholm. Huvudpersonen Doris, 98 år, lever alldeles ensam i en lägenhet på Bastugatan i Stockholm och hennes enda kontakt med omvärlden, förutom hemhjälpen, är systerdotterdottern Jenny som bor i USA. Doris har haft samma adressbok sedan 1928. I den finns alla de människor hon mött genom livet. De flesta av namnen är överstrukna, döda, men en dag börjar Doris skriva ner sina minnen till Jenny. Det blir en fascinerande berättelse om vänskap och äventyr, lycka och sorg, och om den stora kärleken som man aldrig glömmer.

Den röda adressboken finns nu i en reviderad nyutgåva i pocket. Vi har sammanställt ett diskussionsunderlag för dig som vill läsa denna roman i bokcirkel.

  1. Doris levde ett rikt liv, finns det någon av karaktärerna hon träffade eller något av ställena hon bodde på som gjorde ett extra starkt intryck på dig?
  2. Ser du något samband mellan personerna som Doris berättar om?
  3. Hur håller du kontakten med människor från förr? Finns det för- och nackdelar med de olika sätten?
  4. Doris får ofta besök av hemtjänsten. Tror du att det ser ut så i hemtjänsten på riktigt också?
  5. Hur tänker du kring Doris beslut att lämna USA och därmed även Jennys mamma?
  6. Doris var väldigt vacker, vilka för- och nackdelar gav hennes utseende henne under hennes liv?
  7. Hur ser du på Jenny och hennes mans relation?
  8. Döden är återkommande i boken, hur påverkar det din läsning?
  9. Hur tror du att Doris liv sett ut om hon och Allans brev nått varandra under 40-talet?
  10. Boken rör sig mellan då- och nutid, vad tycker du om romanens uppbyggnad?
  11. Med vilken känsla lämnade slutet på romanen dig?
  12. Vad vet ni om författaren? Kommer ni att läsa Sofia Lundbergs kommande roman Ett frågetecken är ett halvt hjärta?

Den röda adressboken finns i pocket fr.o.m. 12/6

Share On Facebook
Share On Twitter
Share On Linkedin
Mail

TÄVLING – Hur packar du din pocket?

 

Delta i sommarens härligaste tävling för alla pocketälskare! Vinn hela vår sommarutgivning!

Dela med dig av en bild som visar hur du packar din sommarpocket. Är det travar som åker med i resväskan? En favorit som ligger i cykelkorgen? Är det feel-good till en mumsig picknick, eller sandiga sidor i beachväskan?
Du kan välja att dela din bild på ditt Instagramkonto och tagga @alskapocket och #pocketpackare, tänk på att ha ett öppet konto under tävlingsperioden. Du kan också skicka som ett meddelande på Facebook eller mejla din bild till alskapocket@bonnierforlagen.se. Tävlingen pågår under perioden 1 juni – 15 augusti och 1:a pris är hela vår sommarutgivning, ca 40 böcker. 2-10 pris är 1 utvald pocketfavorit. Det går bra att delta med flera bilder under sommaren.

Vi på Älska Pocket ser fram emot era bidrag och kommer hålla utkik hela sommaren!
Lycka till med pocketpackandet!

Share On Facebook
Share On Twitter
Share On Linkedin
Mail

Läs Kjell Westös roman “Den svavelgula himlen” i bokcirkel

 

Kjell Westös hyllade roman Den svavelgula himlen en episk Helsingforsskildring om familjeband, kärlek och vänskap, men också en kritisk genomlysning av hur våra drömmar och minnen färgas av kön, klass och tidens gång. En roman som passar utmärkt att läsa i bokcirkel. Vi har gjort ett diskussionsunderlag ni gärna får använda.

  1. Westös berättelse kretsar inte endast kring berättarjaget och familjen Rabell, utan har en större bredd än så. Hur tänker du kring berättarstilen i förhållande till bokens innehåll? Vem är jaget? Handlar boken om honom, eller är han snarare en lins för bokens ”egentliga” handling?
  2. Genom hela boken berörs ämnet privilegier. Vilka olika sorters privilegier anser du finnas representerade? På vilket sätt? Hur förhåller sig de olika karaktärerna till sina respektive förutsättningar
  3. Till stor del handlar boken om huvudkaraktärens två livslånga kärlekar: Stella och Linda. Hur skiljer sig dessa åt?
  4. Berättelsen tar en vändning när man som läsare får reda på att det var berättarjaget som slog Krister. Hur förändrade detta din syn på jaget och berättelsen som sådan?
  5. Mycket i berättelsen kretsar kring Alex och Stellas relation, samtidigt får man dock mest ta del av den utifrån berättarjagets perspektiv. Hur tolkar du deras relation?
  6. Vad skulle du säga är bokens huvudtema? Vad fick det dig att känna?
  7. Boken avslutas med en fråga: ”Men vad är det vi minns, och vad är det vi egentligen älskar?”. Finns det ett svar, enligt boken eller enligt dig själv?
  8. Den svavelgula himlen är beskriven som ”en episk Helsingforsskildring om familjeband, kärlek och vänskap”. Vilka andra böcker påminner den dig om? På vilket sätt?
  9. Varför tror du jaget känner ett sådant starkt behov av att berätta sin historia? Om du skrev en bok om ditt eget liv, vilka vändpunkter och vilka viktiga personer hade då varit med?
  10. Boken rör sig över generationer, men ändå tycks mycket gå igen. Vilka förändringar ser du, och vilka upprepningar?

Den svavelgula himlen finns i pocket

Share On Facebook
Share On Twitter
Share On Linkedin
Mail

Kjell Westö om boken som krävde att få bli berättad

 

Den svavelgula himlen spänner från det solblekta 1960-talet till vår mörka tid. En Helsingforspojke växer upp i skuggan av den välbärgade och mäktiga familjen Rabell, som har en ståtlig gård i närheten av hans föräldrars enkla sommarstuga. Pojken blir vän med den självsäkre Alex och får vistas nära familjen, som bär på hemligheter under den polerade ytan. Men han blir också förälskad i Alex lillasyster Stella Rabell. Deras band är starkt men relationen är skoningslös, och genom decennierna kretsar de två ständigt kring varandra utan att kunna välja eller välja bort kärleken, samtidigt som den stora världen förändras och tränger in i deras liv.

Det är en episk Helsingforsskildring om familjeband, kärlek och vänskap, men också en kritisk genomlysning av hur våra drömmar och minnen färgas av kön, klass och tidens gång.

Nu finns Kjell Westös kritikerhyllade roman i pocket och vi passade på att göra en intervju med författaren.

Din bok sträcker sig över flera decennier och generationer och samtidigt som mycket förändras med tiden ser man även ett mönster och saker som går igen från barn till förälder. Är Sandi och Thea på något vis reinkarnationer av sina föräldrar? Och vad säger det om Stella och Alex och deras familj?

– Stella och Alex Rabell kommer från en överklassmiljö där det sociala arvet är påträngande och ställer många krav. Det gör att vissa mönster går igen och upprepas generation efter generation. Somliga barn försöker revoltera mot det, så som Stella gör. Andra, som Alex, följer villigt i förfädernas fotspår utan att ifrågasätta deras handlingar. Men barn är ändå aldrig reinkarnationer av sina föräldrar. Tiderna förändras, varje människa är också ett barn av sin tid. (Och varje ny människa har också något som är bara hennes, något alldeles eget.) Så visst, man kan se drag av Stella i Sandi och drag av Alex i Thea, men döttrarna är inga kopior. Sandis sätt att revoltera mot sin familj är till exempel ett helt annat än mamma Stellas några årtionden tidigare. Och när berättelsen tar slut är Sandi och Thea fortfarande väldigt unga. Jag funderar på om jag ska kunna fortsätta skildra just Sandi i en annan nutidsroman. Vi får se, det tar så lång tid för mig att skriva mina böcker.

Vad fick dig att skriva just den här boken?

-Det enklaste svaret är att jag MÅSTE skriva den. Berättelsen gav sig till känna och krävde att få bli berättad. De här fiktiva människorna ville ut ur mitt huvud, ut i världen. Men det var också så att jag ville skriva ytterligare en roman som spänner från 1960-talet till nutiden, och göra det bättre och intensivare än jag gjort tidigare.

Och så ville jag, för första gången i mitt författarskap, skildra just Sandis och Theas generation när de är vuxna, men fortfarande unga.

Vilken bok läser du själv just nu?

-Jag läser Johannes Anyuru, både Strömavbrottets barn och hans romaner, jag ska vara hans värd på Helsinki Literature- festivalen om ett par veckor. Och så läser jag ett urval av Kjell Askildens noveller, jag håller alltid på med fler böcker samtidigt.

 

Den svavelgula himlen finns i pocket fom 7/5

Share On Facebook
Share On Twitter
Share On Linkedin
Mail