Catrin+detniondebrevet2

Catrin Ormestad: om barndomsminnen, skrivande och inspiratonskällor

Catrin Ormestad är frilansjournalist och författare och bor sedan nio år i Tel Aviv. Hon har bl.a. skrivit för The Economist, Fokus och Aftonbladet och är Svenska Dagbladets korrespondent i Israel. Reportageboken Gaza. En kärlekshistoria utkom 2007. Det nionde brevet är hennes skönlitterära debut.

Vad handlar Det nionde brevet om?

– Det är en berättelse om en släkt, och hur den har formats av ett mysterium – en brand i ett kringresande tivoli en midsommarnatt på femtiotalet, då en flicka försvann spårlöst. Det handlar om familjehemligheter och livslögner, om valet mellan att stanna eller ge sig av, om fördomar, och om kärlekens kraft att förändra liv. Det är också en berättelse om en skärgård i förändring, om gårdar som förvandlas till sommarstugor, hagar och vikar som växer igen, och om gammal kunskap som är på väg att för alltid gå förlorad.

Hur fick du idén till boken?

– Det nionde brevet utspelar sig på Gräsö i norra Roslagen där min familj varit sommarboende sedan femtiotalet. Redan som barn var jag mycket intresserad av öns historia och av det liv som en gång funnits där. Jag lyssnade gärna när min pappa berättade om hur Gräsö varit när han var ung. Under en av våra promenader på byns grusvägar berättade han att det en sommar kommit romer till ön, och att det funnits de av bönderna som lagt taggtråd runt sina brunnar. Det skulle dröja många år innan jag förstod varför detta lilla fragment av en historia gjorde ett så djupt intryck på mig: i det fanns stoffet till en roman.

Vad var det roligaste och det svåraste att skriva om i boken?

– Det roligaste var att jag i fantasin fick återskapa det Gräsö som jag minns från min barndom, då det fortfarande gick mjölkkor och betade i hagarna och Norrboda, där vi har vårt hus, fortfarande var en by och inte ett sommarstugeområde. Det svåraste var nog att rent berättartekniskt väva ihop alla trådarna i en så rik och bred historia.

Miljön, det vill säga Stockholms skärgård, spelar en stor roll i berättelsen. Vad har du själv för relation till skärgården och Gräsö?

– Gräsö ligger längst upp i norra hörnet av Roslagen och är nog lite förbisedd av de som har Stockholmsfokus. Det känns bra att ha satt Gräsö på kartan, särskilt som det är en plats som betyder så mycket för mig. Jag tillbringade alla mina somrar där när jag var barn och det är fortfarande en plats som jag ständigt längtar till och alltid återvänder till. När jag varit ute och pratat om Det nionde brevet har jag ibland kallats för ”Gräsöbo” och jag har aldrig brytt mig om att förklara att jag egentligen växte upp i Gävle och nu bor i Tel Aviv, för ingenting kunde göra mig mer stolt.

För denna roman fick du Studieförbundet Vuxenskolans Författarpris – grattis! Vad betyder priset för ditt författarskap och skrivande?

– Enormt mycket, faktiskt. Det är en bekräftelse och en uppmuntran. Det är så mycket bra böcker som kommer, hela tiden, och som ny och oetablerad författare är det lätt att känna sig förbisedd, och att tvivla på sin egen förmåga.

Vilka författare har inspirerat dig mest?

– Stig Dagerman och Väino Linna fick mig att vilja bli författare. De fick mig att inse vad det är möjligt att göra med språket, och vad en bok kan göra med läsaren. Som vuxen har Cormac McCarthy och Michael Ondaatje gett mig samma upplevelse. Men för mitt författarskap har det också varit viktigt att upptäcka de framför allt engelskspråkiga författare som vet hur man berättar en engagerande och spännande historia, samtidigt som de håller en hög litterär nivå, till exempel Colm Tóibín, Richard Flanagan, Kazuo Ishiguro, Jhumpa Lahiri, Amitav Ghosh och Hilary Mantel.

Du jobbar till vardags som journalist – är det stor skillnad på ditt tillvägagångssätt när du skriver skönlitterärt jämfört med journalistiskt?

– Den största skillnaden är att i skönlitteraturen är du inte bunden till verkligheten. Efter allt faktakollande som journalist känns det otroligt lyxigt att få skriva precis vad jag vill (även om jag var noga med att kolla traktormodeller och sånt i Det nionde brevet!). En annan skillnad är att efter så många år utomlands är det ibland lättare för mig att uttrycka mig på engelska än på svenska, och när jag skriver journalistik får jag ibland kämpa för att hitta rätt formulering på svenska, till och med slå i engelsk-svenska ordböcker. Men när jag skriver skönlitterärt sitter svenskan som gjuten, då tänker jag aldrig på engelska. Jag måste förvara mina böcker och artiklar i olika fack i hjärnan!

Vilka böcker står på din egen önskelista i år?

– Jag kom hem med så mycket böcker från bokmässan i Göteborg att jag inte får lägga några ytterligare till högen … Men jag köpte faktiskt en julklapp till mig själv när jag var på bokhandeln Book Soup i Los Angeles tidigare i höstas: Bruce Springsteens memoarer Born to Run. Den får bli julhelgens ”guilty pleasure”. Dessutom ser jag mycket fram emot att läsa min vän Sam Millers bok om sin pappa, litteraturkritikern och grundaren av London Review of Books, Karl Miller. Jag hoppas att jag hittar ett förhandsex under granen.

Det nionde brevet finns i pocket från 17/11

Intervju Annie Murphy

Foto: Helén Karlsson

 

Det nionde brevet2

Läs Catrin Ormestads prisbelönade ”Det nionde brevet” i bokcirkel

Catrin+detniondebrevet2

”Att läsa är att vilja förlora sig och en skicklig författare vet hur den ska dra nytta av detta begär” skriver Borås Tidning om Catrin Ormestads pocketnyhet Det nionde brevet. Romanen har nyligen vunnit Studieförbundet Vuxenskolans författarpris och handlar om Walter vars mor nyligen gått bort. När Walter letar i kvarlåtenskapen efter henne hittar han en bunt oöppnade brev. Vad är det hans mor dolt för honom under hela hans uppväxt? Och vem är främlingen som plötsligt vill tälta på Walters mark? Minnen och olösta gåtor rivs upp i denna debutroman om hemligheter och lögner, fördomar och om kärleken som förlösare eller befriare.

De här frågorna kan fungera som diskussionsunderlag för dig. Läs och tala om den tillsammans i en bokcirkel eller gå djupare i din egen läsning!

1. Det finns flera teman i Det nionde brevet. Om du skulle sätta en genreetikett på romanen, vilken skulle den bli?

2. Handlingen utspelar sig till största delen på Gräsö i det uppländska havsbandet. På vilket sätt tycker du att författaren använder sig av den speciella miljön?

3. Tillvaron på Gräsö skildrar ett Sverige och ett sätt att leva som är på reträtt. Hur tycker du att författaren beskriver utvecklingen från 1950-tal till 2000-tal? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan då och nu? Vad var bättre förr, och sämre?

4. Ett av tidsplanen i romanen utspelar sig i efterdyningarna av Andra världskriget, och både Lea och Walter har minnen av hur byns handelsman spred nazistisk propaganda under kriget. Romerna som kommer till ön råkar illa ut. Vilken roll spelar fördomar, rasism och okunskap i berättelsen?

5. Hem, familj, tillhörighet och ursprung är stora teman i Det nionde brevet. Hur präglar deras olika erfarenheter huvudpersonerna Lea, Walter, Orlando och Juliana?

6. Ett annat centralt tema i boken är vägval. Walter väljer att stanna kvar på gården trots att han vet vad hans mor gjorde mot romerna och Hanna och mot hans syster Elly. Elly, och senare Juliana, lämnar i stället Gräsö. Vad gör deras val med dem, varför väljer de så olika?

7. Walter läser de brev som Lea skrev till hans förrymda syster under alla år. Hur förändras din syn på Lea genom breven? Hur skulle du beskriva henne, vilka är hennes drivkrafter och mål? Hur är hon som mor?

8. Varför tror du att Elly aldrig svarade på Leas brev?

9. Varje kapitel i romanen inleds med ett citat ur en handbok för illusionister. Varför tror du att författaren lagt in de här autentiska klippen?

10. Finns det något som Hana och Juliana har gemensamt? På vilka sätt speglar deras historier varandra?

11. Varför skrattar Walter när han läst det nionde brevet?

12. När Walter och Orlando möts igen på midsommardagens morgon – varför förnekar Orlando att de har mötts på femtiotalet?

13. Vad tycker du om upplösningen av boken?

 

lagerlof2

Malin Lagerlöf – ”Det är en bok om överlevnad”

Den 6 oktober 2011 befann sig Malin Lagerlöfs man, filmregissören Daniel Lind Lagerlöf, på Västkusten för att leta efter miljöer till en filminspelning. Han föll troligtvis i havet från en klippa och drunknade, men ingen vet säkert eftersom kroppen aldrig har återfunnits. Malin lämnades ensam med tre barn varav det yngsta var bara tre månader.

Malin Lagerlöf är född på Lidingö 1968. Hon har varit verksam som dramatiker och manusförfattare i över tjugo år och har ett stort antal publik- och kritikersuccéer bakom sig, bland annat långfilmerna Miffo och Vägen ut som hon gjorde tillsammans med sin make Daniel Lind Lagerlöf. Hon har också skrivit manus till TV-serien Bibliotekstjuven samt till teaterpjäserna Fursten, Knutby och Kvinnor över fyrtio – vad ska man med dem till? Dagbok från ditt försvinnande är hennes debut i bokform.

 Vad handlar Dagbok från ditt försvinnande om?

Det är en bok om överlevnad, men också om kärlek. Jag ville hela tiden skriva någonting som inte bara var en sorgebok utan också en berättelse om ett långt liv tillsammans och vad som händer med identiteten när allt plötsligt klipps av. 

Berätta lite om titeln – hur kom du fram till den?

– Länge hade boken ingen titel. Ju längre man väntar med att döpa ett verk desto svårare blir det är min erfarenhet.  Den här titeln uppstod i ett bollande med min förläggare Helene Atterling. Vi provade olika förslag. Vände och vred på dem.  Jag ville ha någonting sakligt, inte gåtfullt. Det är ju en sorts dagbok. Plötsligt kändes det rätt. 

Hur var det att skriva en bok om något som ligger så nära en själv? Hur såg skrivprocessen ut?

 – Skrivprocessen gick från att vara någonting helt privat till att det successivt blev någonting som jag insåg höll på att bli en bok.  Jag jobbade med den i över tre år av och till samtidigt som jag levde det liv jag skrev om. Men mot slutet av skrivprocessen började det bli mer som ett vanligt arbetsmaterial. Man vänder och vrider. Petar och stryker.  Och det var skönt. 

 Recensionerna av boken har varit jublande – har du fått många reaktioner på boken från omgivningen, läsarbrev?

–  Ja, jag  har fått väldigt många och starka reaktioner, både från bekanta och från helt okända människor som skrivit  till mig. Och inte bara från människor som själva drabbats av sorg. Det känns såklart fantastiskt när man förstår att det man skrivit verkligen når en avsändare någonstans. 

 Vad är det roligaste med skrivandet?

 – När det gäller att skriva dramatik vilket jag ju vanligtvis gör  – att se orden får kropp och bli levande genom andra.  Det är ett socialt skrivande. Att skriva en bok är ju någonting annat. Ensammare men också friare. 

Du har i många år jobbat som manusförfattare – hur skiljer sig skrivandet i romanform åt från det?

– Att skriva scendramatik eller film och TV-manus är ett kollektivt arbete. Man skapar ett arbetsmaterial åt andra som ska lägga till sitt. Skådespelare, regissör osv.  Ofta är det fantastiskt kul, ibland frustrerande.  Det finns också många som lägger sig i och har synpunkter. Inte minst i film och TV-världen där det är mycket pengar med i bilden. Att skriva en bok är ju att äga slutresultatet mycket mer. Det är vad det är. Det jag skriver är det som kommer att stå där, varken mer eller mindre. Det har varit  en ny och spännande upplevelse för mig. Och jag vill definitivt skriva fler böcker. 

Intervju: Annie Murphy

Foto: Ulrica Zwenger

Dagbok från ditt försvinnande finns i pocket fom 13 oktober 2016

 

hjulstrom

Carin Hjulström: ”Jag har de senaste tio åren varit på dejt med hundra män.”

karleksokes

Carin Hjulström är journalist, manusförfattare och programledare. Hon har bland annat lett Melodifestivalen och Carin 21:30, och skriver regelbundet i ett flertal tidningar. Nu är hon pocketaktuell med Kärlek sökes, en varm och humoristisk feelgoodroman om nätdejting.

Kärlek sökes är den tredje boken om charmiga journalisten Frida Fors. Man kan ju inte annat än älska dina karaktärer! Hur förhåller sig den här boken till de två tidigare?

– Här får vi möta Frida Fors drygt tjugo år senare. Hon är nu 47 år, arbetar som programledare på ”Sena samtal i P 4”, är skild från Bosse sedan sex år och har två barn, Jenny som jobbar på restaurang i Oslo och Jonas som på första sidan åker till Australien för att vara borta i minst ett år. Plötsligt är Frida ensam kvar i radhuset i Kålltorp. Släkt och vänner säger att det är dags att hon tar tag i sitt liv och går ut och har kul och försöker träffa en ny kärlek.

Du har skrivit den första svenska romanen om nätdejting! Det är verkligen ett tema som ligger i tiden. Har du egna erfarenheter av nätdejting? Hur gjorde du din ”research”?

– Syftet inledningsvis var att träffa en man. Så småningom började jag se det som forskning. Jag hade ju ett statistiskt sett mycket stort material att utgå från när jag skrev boken. Det kändes bra att vara så grundad i ämnet.

Vad har du mött för läsarreaktioner?

– Bara positiva. Det är så många som känner igen sig i denna längtan och detta sökande efter kärlek och närhet.

Vad gillar du själv att läsa? Var hämtar du din inspiration?

– Jag läser mycket nyskrivet och blandar gärna faktaböcker med romaner. Just avslutat Bengt Ohlssons Drick värmen ur min hand och Karin Bojs Min europeiska familj de senaste 54 000 åren. Nu väntar Elena Ferrantes senaste. Jag hämtar inspiration överallt ifrån, nyheter, människor jag möter, tecken i tiden, trender jag kan skönja. Allt som jag går igång på lägger jag i en liten inre hög för vidare utveckling.

Kärlek sökes finns i pocket från 13 oktober

Intervju: Lisa Jonasdotter Nilsson

Foto: Anna-Lena Ahlström

lars vasa

Skruvad humorsaga mitt i den svenska urskogen

densora

Lara Vasa Johansson har varit inblandad i både grammisvinnande musik och skrivit manus till guldbaggevinnande film. Han har skrivit manus åt bland andra Martina Haag, Josef Fares och Robert Gustavsson. Nu är han pocketaktuell med sin första roman – en skruvad humorsaga som utspelar sig i den svenska urskogen.

 Hur började din skrivprocess? När kom du på idén till Den stora verklighetsflykten?

– Jag fick för mig att det skulle vara roligt att skriva om en trollkarl vars personlighet är lika falsk som hans trolleritricks, och att han är i stort behov av att avslöjas för att kunna bli en bättre människa. Något i den stilen tror jag det började med.

 Huvudperson är trollkarlen Anton, en snustorr och ensam person som är missnöjd med det mesta – men som man som läsare verkligen får känsla för och lär sig tycka om. Var fick du inspiration till honom?

– Jag tyckte att avundsjuka var ett roligt ämne för en komedi. Människor som skyller alla sina problem på sin omgivning, uppväxt, samhället, vädret, det vill säga på allt utom sig själva, är tacksamma att driva med. Och kanske känner man igen sig lite där, även om jag själv naturligtvis är helt perfekt och aldrig har varit avundsjuk en sekund i hela mitt liv…

 Har du någon egen favoritförfattare? Någon bok du vill tipsa om?

– I tonåren var jag ett stort fan av Stephen King, men jag har inte läst något av honom på jättelänge. På tal om förr i tiden så läser jag just nu en hel hög böcker av Agatha Christie. Det är väldigt rolig läsning. Å ena sidan är det mycket som känns mossigt. Å andra sidan blir jag grymt imponerad av hennes kreativitet och produktivitet. Varför blev inte jag lika begåvad och framgångsrik? Jag får helt enkelt skylla på samhället och vädret.

Den stora Verklighetsflykten finns i pocket från 13 september.

Bild: Thron Ullberg

Bokomslag: Niklas Lindblad

Intervju: Lisa Jonasdotter Nilsson

 

 

November månads utgivning från Bonnier Pocket och Månpocket

Månadens pocketnyheter

novbilder3

Nu finns månadens nyheter i butikerna. Hoppas ni ska hitta något som passar er.

Nick Hornby – Funny Girl

1964 års Miss Blackpool, Barbara Parker, vill inte vara ännu en meningslös skönhetsdrottning. Hon vill få folk att skratta, precis som Lucille Ball. Så hon lämnar tryggheten bakom sig och flyr till huvudstaden, där hon lyckas knipa huvudrollen i en ny frispråkig sitcom. Men gränsen mellan arbete och privatliv suddas alltmer ut, och hon upptäcker snart att en lyckosam karriär alltid har ett pris.

Magnus Linton – Knark – En svensk historia

När sveriges riksdag 1978 slog fast att »knark« är främmande för svensk kultur tog ett av samtidshistoriens mest passionerade nationella projekt sin början: bygget av det narkotikafria samhället.Samma kurs ligger fast än i dag trots att målet ligger längre bort än någonsin, att antalet svenskar med grava missbruksproblem aldrig varit större och att den förda politiken resulterat i en unikt hög narkotikadödlighet i Sverige. Vad var det som gick fel?Det här är berättelsen om Sverige och knarket, ett både idéhistoriskt och aktuellt gatureportage om missbrukets dödliga dilemman och den svenska narkotikaideologins politiska rötter, aktuella status och sannolika framtid i den globala liberaliseringsrevolution som just nu möblerar om världen.

Malin Lagerlöf – Dagbok från ditt försvinnande

”Den 6 oktober 2011 befann sig min man, filmregissören Daniel Lind Lagerlöf, på Västkusten för att leta efter miljöer till en filminspelning. Han föll troligtvis i havet från en klippa och drunknade, men ingen vet säkert eftersom kroppen aldrig har återfunnits. Han lämnade mig ensam med tre barn varav det yngsta bara var tre månader. Dagbok från ditt försvinnande handlar om honom. Om vad kärlek är. Men mest av allt handlar den om överlevnad.”

Carin Hjulström – Kärlek sökes

Åren har gått, Frida är nu en rutinerad programledare i radio och frånskild tvåbarnsmamma som söker kärleken efter 40. När yngsta barnet flyttar hemifrån blir radhuset obeskrivligt tomt och Frida börjar motvilligt men nyfiket att nätdejta. Hon upplever trevande samtal, förälskelser och monumentala besvikelser. Kärlek sökes är en dråplig, rolig och varm feelgoodroman om att våga ta steget.

Meg Wolitzer – Hustrun

Joan sitter på ett flygplan, tiotusen meter upp i luften, när hon bestämmer sig för att lämna sin man, den uppburne författaren Joe Castleman. De är på väg till Helsingfors där Joe ska ta emot ett prestigefyllt litteraturpris och Joan känner att tillvaron som den perfekta, stöttande författarhustrun har börjat stå henne upp i halsen. En välskriven, intelligent och bitsk roman om äktenskap, livsval och skrivande.

Agnès Martin-Lugand – Lyckliga människor läser och dricker kaffe

Nu kommer den på svenska, romanen som började som en egenutgivningssuccé och sedan har sålts till 22 länder. Det är en varm berättelse om Diane som har förlorat sin man och dotter i en tragisk olycka. För att fly undan alla minnen lämnar hon sitt älskade Pariskafé – Lyckliga människor läser och dricker kaffe – för den irländska landsbygden, med hopp om att åter finna lyckan och kanske även kärleken.

Stephen King – Den som finner

Morris Bellamy är besviken. Hans stora idol John Rothstein har slutat skriva. Som straff måste Rothstein dö.
Åratal senare finner en liten pojke den ovanliga skatt som Morris gömt undan efter mordet. En skatt som visar sig vara livsfarlig. Den pensionerade kriminalaren Bill Hodges dras in i fallet, och i Morris Bellamys vansinne.
Den som finner är uppföljaren till den kritikerhyllade Mr Mercedes.

Ann Cleeves -Tomma luften

Det är midsommar på Shetlandsöarna. Dagen efter en bröllopsfest hittas en kvinna död nära den dramatiska klippkanten. Kriminalarna Jimmy Perez och Willow Reeves får uppdraget att utreda fallet. Innan kvinnan försvann påstod hon sig ha sett en spökflicka i dimman på stranden, och vännerna tror att hon höll på att förlora förståndet. Men Jimmy och Willow får känslan av att hennes död är mer komplicerad än så.

Beate Grimsrud – Evighetsbarnen

Vi möter fyra människor i yngre medelåldern på Södermalm i Stockholm: Siri, André, Louise och Tomas. De försöker förstå vad det innebär att vara vuxen, och kastas mellan stark samhörighet och stark ensamhet medan de snubblar kring i vardagen. Beate Grimsrud fortsätter i sin nya roman att vidga berättandets gränser för det normala och överenskomna, med sin egensinniga blandning av realism och poesi, av absurd humor och filosoferande allvar

 

hustrunbokcirkel

Läs kritikerrosade ”Hustrun” i din bokcirkel!

bokcirkel223

”Jag skulle gärna sätta den här romanen i händerna på vilken bokcirkel som helst.” skrev Aftonbladet i sin fina recension av Meg Wolitzers Hustrun. Och det är verkligen en roman som passar utmärkt att fördjupa sig i. Med diskussionen om ”Kulturmannen” i färskt minne, så är Hustrun ett starkt bidrag till debatten. Romanen kretsar runt Joan, som under 40 års äktenskap offrat både familjelivet och sin egen författarkarriär för att leva sin makes dröm, men som nu har fått nog. Tillvaron som den perfekta författarhustrun har börjat stå henne upp i halsen och hon bestämmer sig för att lämna sin man.

Här följer ett antal frågor som är tänkt att fungera som ett diskussionsunderlag om man vill läsa boken i en bokcirkel, eller helt enkelt reflektera mer kring sitt eget läsande.

1.       Joe omfamnar på många sätt myten om det manliga geniet – på vilka sätt kan han likas vid vår ”kulturman”? Känns porträttet av en sådan man som Joe fortfarande aktuellt?

2.       En återkommande symbol i boken är valnöten, vilket även är titeln på Joes första roman – vad tror du att valnöten står för? I vilka sammanhang dyker den upp, och på vilket sätt förändrar den betydelse för Joan under bokens gång?

3.       En nyckelscen i boken är Joans möte med författaren Elaine Mozell – hur formar det Joans val i livet? Håller du med om hennes ”Tro inte att ni kan få deras uppmärksamhet” och kan man sympatisera med hennes ståndpunkt?

4.       Joan finner sig som så många andra kvinnor sliten mellan rollen som mamma och hustru. Vad säger titeln om den konflikten och om hennes relation till Joe?

 5.       Joe säger om relationen till barnen apropå att han och Joan reser mycket att ”de klarar sig” – vad spelar barnen för roll i romanen, både som små och vuxna?

6.       Joes många otrohetsaffärer tär på Joan, vilket vistelsen i Butternut peak med de andra fruarna illustrerar särskilt väl – vad tycker du om Joans reaktioner på Joes beteende? Varför stannar Joan kvar i det här äktenskapet?

7.       Vad spelar Nathaniel Bone för roll i romanen? Tyckte du om honom? Hur skulle du ha förhållit dig till honom i Joans ställe?

8.       Hur tror du att Joan innerst inne förhåller sig till skrivandet och sin egen kreativitet – är hon fullt medveten om de val hon gör eller tror hon som Joe gör att han är nödvändig i skapandeprocessen?

9.       Beskrivningen av Finland i boken är väldigt minnesvärd – vad har den här miljön för betydelse för berättelsen? Förstärker den något tema, någon karaktär, eller används den istället som kontrastverkan?

10.   Vad tyckte du om slutet? Varför tror du att författaren valde det här slutet? Hur stämmer det överens med det vi lärt oss om Joan under bokens gång?

Hustrun av Meg Wolitzer finns i pocket från den 13 oktober

 

 

bokcirkel

Vi älskar Bokcirklar – håll utkik efter våra tips!

alska pocket bokcirkel logga

 

Vi vet att det är väldigt populärt med bokcirklar i Sverige och att många av er föredrar att läsa bokcirkel-böckerna i pocket. Därför vill vi på Älska Pocket göra det lätt för er att hitta böcker bland våra nyheter som passar extra bra för detta ändamål. Håll utkik efter vår Bokcirkel-symbol på våra böcker, så vet du att du kan hitta mer information om den boken här på vår hemsida. Vi kommer erbjuda boktips, frågeformulär, utlottningar av böcker, unika författarbesök och mycket mer! Och ni som har bokcirklar får gärna höra av er till oss! Vi vill veta vilka ni är och vad ni har för traditioner, vad era cirklar heter och hur länge ni har funnits. Snart presenterar vi en av våra Bokcirkel-favoriter just nu, så hoppas ni vill titta in hit snart igen.

tilde2

Tilde de Paula Eby – Det är läskigt att vara så personlig

tilde22

Tilde de Paula Eby är journalist och populär programledare för Nyhetsmorgon på TV4 och Hela Sverige bakar. Hon har vid ett flertal tillfällen belönats för sitt arbete – 2016 blev hon utsedd till årets kvinnliga programledare på Kristallengalan. Nu är hon pocketaktuell med Tiden läker inga sår, en berättelse om kärlek, desperation och längtan efter samhörighet. Det är även berättelsen om Tilde själv och hennes kamp för att slutligen rota sig i det land hon så länge varit en del av.

 Du skrev boken redan för tio år sedan – och då var det en roman. Vad var det som fick dig att byta till ett självbiografiskt berättande, och varför kände du att tiden var inne först nu?

– Jag tyckte inte egentligen att det var svårt att skriva boken! Jag tyckte det var svårt att ge ut den. Jag skrev den som roman för att hålla min egen historia en bit ifrån mig. För att det är läskigt att vara så personlig. Men sedan bestämde jag mig för att vara modig. För att stå för den jag är. För att vara ärlig och sann! Det krävde mod. Och modet fick jag skrapa ihop under några år innan jag faktiskt vågade!

 Man får ta del av din egen berättelse, men trådarna spinner även bakåt i tiden – du berättar lika mycket om din mamma och mormor och andra kvinnor i din släkt. Varför var det viktigt att väva in en större släktberättelse i din bok? Och vad hade du för tanke med att lägga särskilt fokus på kvinnorna?

– Männens historia är berättad tusen gånger åter. Det är kvinnornas historia som lämnats därhän. I min släkt är det oerhört tydligt att kvinnornas styrka burit släkten. Det är kvinnornas historia som intresserat mig och som jag vill berätta. Andra kan säkert berätta männens historia bättre än jag.

 Berätta något om valet av titel, Tiden läker inga sår.

– Det handlar egentligen om att tiden i sig inte läker. Det är människor man möter, det är kärlek, närhet, omtanke, godhet och respekt som har styrkan att läka vilka sår som helst. Det är mitt sätt att tacka alla människor som genom sin omtanke hjälpt mig och min släkt att läka. Och det är mitt sätt att påminna om vilken läkande kraft det ligger i att vara snäll mot andra.

 Vad har du mött för läsarreaktioner?

– Jag är överväldigad! Jag har mötts av tårar och skratt. Jag har fått andras historier berättade för mig. Människor har berättat att de inspirerats att prata med sina barn och barnbarn om sina egna historier. Och jag har fått en massa massa kärlek, uppskattning och uppmuntran. Det har varit mycket mer känslosamt än jag någonsin kunnat föreställa mig innan!

 Vad gillar du själv att läsa? Har du något vasst boktips?

– Jag läser allt!  Några färska favoriter är den dokumentära Syrien brinner av Aron Lund och Deckaren Jag är pilgrimen av Terry Hayes.

 

Tiden läker inga sår av Tilde de Paula Eby finns i pocket från 15 september.

Foto: Anna-Lena Ahlström

Intervju: Lisa Jonasdotter Nilsson

 

lasarfavoriterny

Omröstningen är klar – här är höstens Läsarfavoriter!

Sommarens omröstning av ”Läsarfavoriter” är avslutad och nu kan vi stolt presentera resultatet! Stort tack för allt engagemang som ni läsare har visat, fyra fina favoriter kommer nu finnas tillgängliga lagom till Läslovet v 44.

I det nya släppet ingår Parfymen av Patrick Süskind (1985) När man skjuter arbetare av Kerstin Thorvall (1993) Anna, Hanna och Johanna av Marianne Fredriksson (1994) och Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda (2004) Fyra väldigt olika böcker, med det gemensamt att det är böcker som vi fortsätter att rekommendera och kalla våra favoritböcker. Vilken är din favorit?

Thorvall_Nar_Man_OKwebb

När man skjuter arbetare av Kerstin Thorvall

”Det är en fantastisk bok! Gripande, realistisk, osentimental, bildande, tankeväckande och mycket, mycket välskriven. En av de bästa svenska romanerna som skrivits de senaste tjugo åren. Tveklöst.” Bloggen Bokmania

I det vitlysande midsommarljuset i norr möter den blyga nyutexaminerade småskollärarinnan och skogshuggardottern sitt öde i en charmig skönsjungande läroverksadjunkt söderifrån. Han är svärmiskt intresserad av arbetarnas sak och ser i den unga Hilma den vackraste av blommor, sprungen ur de djupa skogarna och deras genuina folk. Strax efter bröllopet visar det sig att Sigfrid är sinnessjuk, något som hans familj valt att tiga om. Enligt lagen är det en sjukdom belagd med äktenskapsförbud för avkommans skull. Men hon var ju bara en enkel flicka. Hon kunde offras för allt detta hände på den tid då det ännu var tillåtet att skjuta arbetare…

Berättelsen är baserad på Thorvalls egen mors levnadsöde och handlar om en kvinnas svåra liv vid en mentalsjuk människas sida. Men den tar också upp 30-talets klassamhälle och de dramatiska Ådalshändelserna då fem människor skjuts till döds av militär.

Kerstin Thorvall (1925-2010) belönades med Moa Martinson-priset för trilogin När man skjuter arbetare och böckerna blev också hennes stora publik och kritikerframgång. Nu ges första delen i trilogin ut som en ”Läsarfavorit”.

Suskind_Parfymen_OKwebb

Parfymen av Patrick Süskind

”Ett läsäventyr av lika sällsamt slag som dess sagolika berättelse” Svenska Dagbladet

En vanlig människa skulle lätt kunna gå under i den stinkande och grymma värld som Paris fattigkvarter under 1700-talet utgör. Men Grenouille är ingen vanlig människa. Han saknar helt kroppslukt och människor blir, utan att förstå varför, illa till mods i hans närvaro. Han är född med ett säreget luktsinne och han glömmer aldrig en lukt. Dofter blir hans besatthet och hans yrke — parfymörens. Han dras till unga oskuldsfulla kvinnor; kvinnorna intresserar honom inte — men Doften! Den måste utvinnas och förädlas efter konstens alla regler. Som världens mest framstående parfymör vet han hur. Men utövandet är bundet till ett fruktansvärt villkor …

Parfymen är en nervkittlande thriller, omöjlig att lägga ifrån sig. Men den är mer än så. Med den färgstarka tidsskildringen, de detaljerade personporträtten och det avskalade, nästan stiliserade språket, är det också en ovanligt levande historisk roman.

Patrick Süskind (1949) fick ett stort internationellt genombrott med Parfymen (1985) Boken räknas numer om en modern klassiker och har även filmatiserats. Nu ges den ut på nytt som en Läsarfavorit.

Fredriksson_ANNA_OKwebb

Anna, Hanna och Johanna av Marianne Fredriksson

”…jag kan inte göra annat än att älska denna vackra bok.” Bloggen Boktagen

 ”Härlig bok som vidöppet visar på kvinnors relation till varandra i rakt nedstigande led. Hög igenkänningsfaktor!” Läsarröst Boksidan.net

Anna, Hanna och Johanna är ett kärleksfullt och personligt porträtt av tre kvinnor ur olika generationer. Hanna som är född på 1860-talet och lever under fattiga förhållanden, Johanna som är hennes dotter som växer upp i Göteborg och får ett politiskt uppvaknande och följer arbetarrörelsen och hennes dotter Anna som är en modern yrkeskvinna. Marianne Fredriksson varierar sitt språkgrepp när hon skildrar de olika tiderna. Samtidigt låter hon nyckelhändelser vandra genom generationerna och upplevas i olika tidsandor. Hon tecknar individuella bilder av tre olika kvinnor, bilder som läggs över varandra för att till sist sammanfalla.

Marianne Fredriksson (1927-2007) är en av Sveriges mest älskade och lästa författare, Anna, Hanna och Johanna (1994) är hennes nionde roman och den blev också blev hennes största internationella genombrott. Romanen bygger på noga dokumenterad verklighet – kvinnors villkor och roller under den långa omvälvande fas då det svenska samhället utvecklades från fattigdom till välstånd. Nu ges den ut på nytt som en av våra Läsarfavoriter.

Gavalda_Tillsammans_OKwebb

Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda

 »Den här boken hade varit värd en tågbiljett – vart som helst, Berlin, Umeå – bara man hade fått sitta ifred i många långa timmar och läsa.« femina

 »… man gläds av hela sitt hjärta.« Dagens Nyheter

 »En lustfylld bok. Det skimrar om detaljerna.« Göteborgs-Posten

 Handlingen i Anna Gavaldas älskade roman utspelar sig i Paris under loppet av ett år. Boken berättar om konflikterna, ömheten, vänskapen, utbrotten, försoningarna och allt annat som händer mellan fyra personer som bor under samma tak. Fyra personer som inte har någonting gemensamt från början och som aldrig borde ha träffats, men som alla har stora hjärtan.

Anna Gavalda (1970) har nått stora framgångar och vunnit flera priser för sina böcker. Mest känd är romanen Tillsammans är man mindre ensam som filmatiserades 2007 av Claude Berri, med bland annat Audrey Tautou i en av rollerna. Nu ges Tillsammans är man mindre ensam ut som en Läsarfavorit.

Omröstningen av ”Läsarfavoriter” görs tillsammans med Akademibokhandelns Vänner, men böckerna går att hitta i all bokhandel. Höstens framröstade favoriter finns i butik f.o.m v 44 och våren 2017 görs en ny omröstning för nästa släpp.

Omslagen är gjorda av Sara R. Acedo

För frågor och recensionsexemplar kontakta klara.johansson@bonnierforlagen.se